Hemmaplanslösning
Samverkan mellan
5i12 AB
Socialförvaltning
Barn & Ungdomsförvaltning
5i12 AB
Socialförvaltning
Barn & Ungdomsförvaltning
|
5i12 AB
Frank Stenholm |
Specialpedagog/Lärare
Lena Björklund |
Presentation av Samverkansprojektet skola och socialtjänst
- Elever aktuella för samverkansprojektet skola och socialtjänst
- Teoribakgrund
- Mål
- Resurser för att bredriva en hemmaplanslösning
- Utvärdering
- Ekonomi
- Vilka resurser behövs för att starta en hemmaplanslösning?
- Elevers utvärdering av verksamheten
Elever aktuella för samverkansprojektet skola och socialtjänst
Elever som misslyckas i skolan och till sist väljer att inte gå på lektionerna. Antingen skolkar de eller så blir de ”korridorvandrare” d. v. s. de befinner sig på skolan, men går inte på lektionerna. Socialt dras de till andra barn/ungdomar som har problem och riskerar att hamna i ett kriminellt beteende och/eller droganvändning. Detta kan resultera i upprepade polisanmälningar. Ett troligt scenario är då vård på behandlingshem eller annan extern placering.
I det skedet är Samverkansprojektet skola och socialtjänst ett alternativ till extern placering. Det krävs att eleven och föräldrarna vill medverka och själva prioriterar en ”hemmaplanslösning” framför en externplacering. IFO behöver göra en bedömning av hemsituationen, så att förutsättningarna för att ungdomen ska kunna bo hemma finns.
Elever som misslyckas i skolan och till sist väljer att inte gå på lektionerna. Antingen skolkar de eller så blir de ”korridorvandrare” d. v. s. de befinner sig på skolan, men går inte på lektionerna. Socialt dras de till andra barn/ungdomar som har problem och riskerar att hamna i ett kriminellt beteende och/eller droganvändning. Detta kan resultera i upprepade polisanmälningar. Ett troligt scenario är då vård på behandlingshem eller annan extern placering.
I det skedet är Samverkansprojektet skola och socialtjänst ett alternativ till extern placering. Det krävs att eleven och föräldrarna vill medverka och själva prioriterar en ”hemmaplanslösning” framför en externplacering. IFO behöver göra en bedömning av hemsituationen, så att förutsättningarna för att ungdomen ska kunna bo hemma finns.
Teoribakgrund
Projektet arbetar efter ett sociokulturellt perspektiv. Det innebär att människor, oavsett ålder, förstår världen och vår existens genom olika normativa sammanhang, system som ger och skapar mening i tillvaron och det växelspel som sker mellan individ och omgivning.
För att förstå våra ungdomar försöker vi lära känna de olika sammanhang som samverkar i ungdomarnas liv. Vad fungerar bra? Vad fungerar mindre bra? Vad vill ungdomen själv förändra? Vad vill föräldrarna förändra? Kan vi tillsammans hitta vägar för utveckling?
Individ
Beteende Miljö
(Bandura i Ogden 1991)
Projektet har sitt uppdrag p. g. a. individens normbrytande beteende. Vi har skapat en miljö där elev och föräldrar har varit delaktiga i formandet av miljön. Skolmiljön består av två elever. Enligt gängse definition av en grupp, behövs minst tre individer för att betraktas som grupp. Detta har betydelse för våra elever, då den enda grupptillhörighet de har i skolsammanhang är i sin hemklass. Den gruppnorm som gäller och som eleven eftersträvar är alltså klassen på hemskolan. Alternativskolan kan bidra med är att individualisera undervisningen, så att eleven når framgång i sina studier och att tydliggöra framgången för eleven. Detta görs genom att varje vecka ha tydliga pedagogiska målsättningar och utvärdering av målen. Alternativskolan bidrar också med att möta eleven i elevens tankar om sig själv och omvärlden. Detta syftar till att förändra det normbrytande beteendet. Då eleven själv är med och formar skolmiljön leder detta till att beteendet förändras. När beteendet förändras stärks individen till en positiv självbild vilket leder till att miljön kan förändras t. ex genom annat arbetssätt eller fler lektioner på hemskolan. De tre faktorerna individ, miljö och beteende växelverkar ständigt.
Projektet arbetar efter ett sociokulturellt perspektiv. Det innebär att människor, oavsett ålder, förstår världen och vår existens genom olika normativa sammanhang, system som ger och skapar mening i tillvaron och det växelspel som sker mellan individ och omgivning.
För att förstå våra ungdomar försöker vi lära känna de olika sammanhang som samverkar i ungdomarnas liv. Vad fungerar bra? Vad fungerar mindre bra? Vad vill ungdomen själv förändra? Vad vill föräldrarna förändra? Kan vi tillsammans hitta vägar för utveckling?
Individ
Beteende Miljö
(Bandura i Ogden 1991)
Projektet har sitt uppdrag p. g. a. individens normbrytande beteende. Vi har skapat en miljö där elev och föräldrar har varit delaktiga i formandet av miljön. Skolmiljön består av två elever. Enligt gängse definition av en grupp, behövs minst tre individer för att betraktas som grupp. Detta har betydelse för våra elever, då den enda grupptillhörighet de har i skolsammanhang är i sin hemklass. Den gruppnorm som gäller och som eleven eftersträvar är alltså klassen på hemskolan. Alternativskolan kan bidra med är att individualisera undervisningen, så att eleven når framgång i sina studier och att tydliggöra framgången för eleven. Detta görs genom att varje vecka ha tydliga pedagogiska målsättningar och utvärdering av målen. Alternativskolan bidrar också med att möta eleven i elevens tankar om sig själv och omvärlden. Detta syftar till att förändra det normbrytande beteendet. Då eleven själv är med och formar skolmiljön leder detta till att beteendet förändras. När beteendet förändras stärks individen till en positiv självbild vilket leder till att miljön kan förändras t. ex genom annat arbetssätt eller fler lektioner på hemskolan. De tre faktorerna individ, miljö och beteende växelverkar ständigt.
Mål
Målen är att:
Målen är att:
- Ungdomarna skall bo kvar i sin hemmiljö.
- Föräldrarna skall bli stärkta i sin föräldraroll.
- Ungdomarna skall bryta sitt beteende, få nya insikter och värderingar och utveckla en god självkänsla.
- Ungdomarna skall gå på alla lektioner, både i alternativskolan och hemskolan, och få godkänt i så många ämnen som möjligt.
- Ungdomarna skall kunna ingå i en vanlig klass så många lektioner som möjligt.
- Ungdomarna skall få möjlighet att utveckla fritidsintressen.
Resurser för att bedriva hemmaplanslösning
Lokalen behöver bestå av ett rum per elev, så att de kan arbeta ostört och ett samlingsutrymme med en köksdel där eleverna kan äta frukost. Lokalen bör vara placerad så att eleverna inte känner sig marginaliserade och bör inte heller vara i en skola.
Den behandlande tjänsten ska ha sitt uppdrag från socialtjänsten. Den anställda personen behöver ha en social utbildning och stor erfarenhet från behandlingshem eller likvärdig verksamhet.
Det viktiga är att det finns ett förtroende för insatsen hos både elever och föräldrar. Behandlingspersonalen ska arbeta med att undervisa under skoltid, då det även finns utrymme för samtal och reflektion vid behov. Det är viktigt att ta samtal just när behovet uppkommer och eleven är motiverad. Behandlingspersonalen bör även arbeta med kommunikationsträning och konflikthantering. Uppdraget sträcker sig också över fritiden. Det gör att det skapas en djupare relation till eleverna. Om en elev upplever sin situation som jobbig (det kan gälla skola, fritid eller hemsituationen) kan behandlingspersonalen göra något tillsammans med ungdomen som blir positivt och bryter de negativa känslorna. Då behandlingspersonalen arbetar i skolan går det att direkt fånga upp situationer som skulle kunna bli negativa. Behandlingspersonalen har också tät kontakt med föräldrarna. Då uppdraget utgår från socialtjänsten kan personalen hjälpa föräldrarna med deras föräldraroll, men också med praktiska saker som t.ex. kontakt med myndigheter.
Behandlingspersonalen bör arbeta med att samordna skola, socialtjänst, BUP och vid behov polisen.
Lärartjänsten ska ha sitt uppdrag från den kommunala skolan. Om kommunen har en resursskola ska tjänsten vara knuten till den verksamheten. Läraren bör ha specialpedagogisk kompetens och lång erfarenhet av skola och elever i behov av särskilt stöd.
Lärarens uppdrag är att kartlägga eleverna pedagogiskt och utifrån kartläggningen individualisera undervisningen.
Eleverna ska ha en tillhörighet till en hemskola och en vanlig klass. I samråd med elever och föräldrar tas beslut om hur undervisningen skall fördelas mellan alternativskolan och hemskolan. Föräldrarna görs delaktiga i skolan genom möten c:a en gång per månad och telefonkontakter. Vid mötena utvärderas skolarbetet. Det positiva betonas och mål för nästa månad formuleras. Individualiseringen görs utifrån att dessa elever har missat så mycket i sin tidigare skolgång att det inte är möjligt att använda årskursadekvata kurser. Eleverna testas och får undervisning på en nivå som gör att de förstår och kan bygga vidare. All undervisning syftar mot nians årskurs och läroplanens mål. Undervisningen sker individuellt i alternativskolan och i stor klass i hemskolan, där alternativskolans personal är med som stöd.
Samverkan med hemskola ska ske för att planera och genomföra lektionerna på hemskolan. Även viss ämnesplanering ska ske för att sammanlänka undervisningen på alternativskolan med hemskolan.
Samverkan med Socialtjänsten ska ske kontinuerligt i form av återkoppling på behandlingspersonalens uppdrag samt samarbete för att lösa eventuella problem snabbt. En av de stora vinsterna med projektet är att det inte behöver gå in en ny anmälan om det uppstår ett problem. Alla kanaler är öppna och insatser kan göras direkt.
Samverkan med BUP ska ske på nätverksmöten. BUP bör bistå med ev. utredningar, behandlingar och stödsamtal med föräldrarna.
Samverkan med polis ska ske när behov finns t.ex. vid polisförhör med ungdomarna, konsultation om droger m.m.
Lokalen behöver bestå av ett rum per elev, så att de kan arbeta ostört och ett samlingsutrymme med en köksdel där eleverna kan äta frukost. Lokalen bör vara placerad så att eleverna inte känner sig marginaliserade och bör inte heller vara i en skola.
Den behandlande tjänsten ska ha sitt uppdrag från socialtjänsten. Den anställda personen behöver ha en social utbildning och stor erfarenhet från behandlingshem eller likvärdig verksamhet.
Det viktiga är att det finns ett förtroende för insatsen hos både elever och föräldrar. Behandlingspersonalen ska arbeta med att undervisa under skoltid, då det även finns utrymme för samtal och reflektion vid behov. Det är viktigt att ta samtal just när behovet uppkommer och eleven är motiverad. Behandlingspersonalen bör även arbeta med kommunikationsträning och konflikthantering. Uppdraget sträcker sig också över fritiden. Det gör att det skapas en djupare relation till eleverna. Om en elev upplever sin situation som jobbig (det kan gälla skola, fritid eller hemsituationen) kan behandlingspersonalen göra något tillsammans med ungdomen som blir positivt och bryter de negativa känslorna. Då behandlingspersonalen arbetar i skolan går det att direkt fånga upp situationer som skulle kunna bli negativa. Behandlingspersonalen har också tät kontakt med föräldrarna. Då uppdraget utgår från socialtjänsten kan personalen hjälpa föräldrarna med deras föräldraroll, men också med praktiska saker som t.ex. kontakt med myndigheter.
Behandlingspersonalen bör arbeta med att samordna skola, socialtjänst, BUP och vid behov polisen.
Lärartjänsten ska ha sitt uppdrag från den kommunala skolan. Om kommunen har en resursskola ska tjänsten vara knuten till den verksamheten. Läraren bör ha specialpedagogisk kompetens och lång erfarenhet av skola och elever i behov av särskilt stöd.
Lärarens uppdrag är att kartlägga eleverna pedagogiskt och utifrån kartläggningen individualisera undervisningen.
Eleverna ska ha en tillhörighet till en hemskola och en vanlig klass. I samråd med elever och föräldrar tas beslut om hur undervisningen skall fördelas mellan alternativskolan och hemskolan. Föräldrarna görs delaktiga i skolan genom möten c:a en gång per månad och telefonkontakter. Vid mötena utvärderas skolarbetet. Det positiva betonas och mål för nästa månad formuleras. Individualiseringen görs utifrån att dessa elever har missat så mycket i sin tidigare skolgång att det inte är möjligt att använda årskursadekvata kurser. Eleverna testas och får undervisning på en nivå som gör att de förstår och kan bygga vidare. All undervisning syftar mot nians årskurs och läroplanens mål. Undervisningen sker individuellt i alternativskolan och i stor klass i hemskolan, där alternativskolans personal är med som stöd.
Samverkan med hemskola ska ske för att planera och genomföra lektionerna på hemskolan. Även viss ämnesplanering ska ske för att sammanlänka undervisningen på alternativskolan med hemskolan.
Samverkan med Socialtjänsten ska ske kontinuerligt i form av återkoppling på behandlingspersonalens uppdrag samt samarbete för att lösa eventuella problem snabbt. En av de stora vinsterna med projektet är att det inte behöver gå in en ny anmälan om det uppstår ett problem. Alla kanaler är öppna och insatser kan göras direkt.
Samverkan med BUP ska ske på nätverksmöten. BUP bör bistå med ev. utredningar, behandlingar och stödsamtal med föräldrarna.
Samverkan med polis ska ske när behov finns t.ex. vid polisförhör med ungdomarna, konsultation om droger m.m.
Utvärdering
Under den tid projektet pågått har en av eleverna haft 3 dagar ogiltig frånvaro – dock inte utan kontakt med skolan. Alla andra dagar har eleverna varit i skolan. Eleverna arbetar på lektionerna. De har utvecklats i samtliga ämnen. Båda eleverna har t.ex. uppnått G på Nationella provet i svenska, den skriftliga delen. Båda eleverna klarar lektionerna på hemskolan på ett mycket bra sätt. En av eleverna fick MVG på sitt senaste arbete i slöjden.
Eleverna är motiverade till sitt skolarbete och båda har en tro om att komma in på ett gymnasieprogram till hösten, antingen ett nationellt program eller ett Priv-program.
Eleverna har en framtidstro. De planerar för att få en yrkesutbildning och sedan ett jobb att trivas med. De tänker skaffa lägenhet och bil. I framtiden vill de ha familj och ett boende i villa.
Hemsituationen är lugnare, även om allt inte är perfekt. Föräldrarna har stärkts i sina föräldraroller, rutiner har ändrats hemma och föräldrarna hör spontant av sig om de behöver stöd. Denna kanal är öppen sju dagar i veckan, dygnet runt och har gett trygghet till både ungdomarna och föräldrarna.
Eleverna har ändrat sina värderingar och kan hantera sin situation på ett bättre sätt.
Under den tid projektet pågått har en av eleverna haft 3 dagar ogiltig frånvaro – dock inte utan kontakt med skolan. Alla andra dagar har eleverna varit i skolan. Eleverna arbetar på lektionerna. De har utvecklats i samtliga ämnen. Båda eleverna har t.ex. uppnått G på Nationella provet i svenska, den skriftliga delen. Båda eleverna klarar lektionerna på hemskolan på ett mycket bra sätt. En av eleverna fick MVG på sitt senaste arbete i slöjden.
Eleverna är motiverade till sitt skolarbete och båda har en tro om att komma in på ett gymnasieprogram till hösten, antingen ett nationellt program eller ett Priv-program.
Eleverna har en framtidstro. De planerar för att få en yrkesutbildning och sedan ett jobb att trivas med. De tänker skaffa lägenhet och bil. I framtiden vill de ha familj och ett boende i villa.
Hemsituationen är lugnare, även om allt inte är perfekt. Föräldrarna har stärkts i sina föräldraroller, rutiner har ändrats hemma och föräldrarna hör spontant av sig om de behöver stöd. Denna kanal är öppen sju dagar i veckan, dygnet runt och har gett trygghet till både ungdomarna och föräldrarna.
Eleverna har ändrat sina värderingar och kan hantera sin situation på ett bättre sätt.
Ekonomi
Kommunens kostnader för projektet under ett år:
Kostnader för Barn- och Ungdomsförvaltningen består av Lärartjänsten c:a 475 000 kr. inkl. sociala avgifter + 5i12:s insats 440 000 + lokalkostnad 75 000
Kostnader för Vård- och Omsorgsförvaltningen 236 000 kr
Projektet kostar kommunen totalt 1 226 000 per år.
Beräknad kostnad för två elever med placering på behandlingshem:
Behandlingshem 4 500 kr./dygn (årskostnad 1 642 500 kr.)
Skola 1 250 kr/dygn (årskostnad 222 500 kr.)
Kommunens kostnader för två ungdomar på Behandlingshem 3 285 000 kr. + skola 445 000 kr. = 3 730 000 kr.
Till denna kostnad tillkommer handläggares timmar vid placering på Behandlingshem om c:a 10 timmar/månad
Kommunens besparing med nuvarande Samverkansprojekt är 2 504 000 kr.
Kommunens kostnader för projektet under ett år:
Kostnader för Barn- och Ungdomsförvaltningen består av Lärartjänsten c:a 475 000 kr. inkl. sociala avgifter + 5i12:s insats 440 000 + lokalkostnad 75 000
Kostnader för Vård- och Omsorgsförvaltningen 236 000 kr
Projektet kostar kommunen totalt 1 226 000 per år.
Beräknad kostnad för två elever med placering på behandlingshem:
Behandlingshem 4 500 kr./dygn (årskostnad 1 642 500 kr.)
Skola 1 250 kr/dygn (årskostnad 222 500 kr.)
Kommunens kostnader för två ungdomar på Behandlingshem 3 285 000 kr. + skola 445 000 kr. = 3 730 000 kr.
Till denna kostnad tillkommer handläggares timmar vid placering på Behandlingshem om c:a 10 timmar/månad
Kommunens besparing med nuvarande Samverkansprojekt är 2 504 000 kr.
Vilka resurser behövs för att starta en hemmaplanslösning?
- Politisk vilja och styrning
- Budgeten ska vara löst för hela den period som man tänker driva projektet.
- Kompetenta chefer som kan ge stöd då verksamheten är liten, utlokaliserad och kan hamna i svåra situationer t.ex. hot och våld.
- En lokal som består av minst tre utrymmen, ett rum till varje elev och ett samlingsutrymme med köksdel. Lokalen ska inte vara placerad, så att eleverna upplever sig marginaliserade.
- En behandlande personal med social utbildning och stor erfarenhet från behandlingshem eller likvärdig verksamhet.
- En lärare med pedagogisk kompetens och lång erfarenhet av elever i behov av särskilt stöd.
- En hemskola som kan och vill samarbeta med specialskolan.
- Sist men inte minst, det går inte att spara pengar genom att placera flera elever i verksamheten. Då är projektet dömt att missa sitt mål, att elevernas grupptillhörighet ska vara på hemskolan. Det ska inte bildas en subkultur i alternativskolan som kan befästa kriminellt beteende och droganvändning. Dock kan kommunen ha flera liknande verksamheter i samverkan.
Elevers utvärdering av verksamheten
Följande 11 frågor besvarades skriftligt av två elever i slutet av vårterminen 2009. Elevernas svar är autentiskt återgivna:
1. Beskriv din skolsituation innan du började i gruppen.
Elev 1: När jag gick på min gamla skola så gick det ganska dåligt för mig. Jag skolkade cirka 75 % av lektionerna, kom försent varje morgon osv.
Elev 2: Det har alltid varit strulit för mig i skolan sen 5 klass. Jag blev av stängd av flera skolor för dom klara inte av mig på grund av olika saker.
2. Vilka förväntningar hade du på alternativskolan?
Elev 1: Rektorn på min gamla skola bestämde ett möte med min mamma och några andra lärare. På detta mötet så fick jag välja mellan två olika saker, antingen skulle jag stanna kvar på alternativskolan och börja sköta mig, eller så skulle jag få kontaktperson och skulle börja i alternativskolan. Det tog inte lång tid innan jag bestämde mig. Mitt val var att börja i alternativskolan och få en kontaktperson. Jag förväntade mig inte mycket. Jag trodde att det skulle bli samma sak som det var i min gamla skola.
Elev 2: Först trodde jag att det skulle gå åt skogen när jag började i alternativskolan. Men sen efter ett tag började gå bra för mig. Jag jobbade på lektionerna vilket jag inte gjort förut och jag kan konsentrera mig mycket bätre för jag sitter själv med en lärare i skolan.
3. Vad har det varit för skillnader på alternativskolan jämfört med den skola du gick i innan?
Elev 1: Skillnaden är att jag börjat om på nytt. Både skolan och livet. Jag har skött mera och mera, jag har gjort bra ifån när det gäller lektioner. Jag sköter mig mer på fritiden, har bättre vänner än vad jag hade förut. Det viktigaste förändringen som har hänt är att jag faktiskt har det roligt under min skoldag. Att jag tycker om mitt skolverksamhet. Jag har börjat leva livet helt enkelt. Jag är jätte nöjd med min skolsituation. Jag är jätte nöjd med mina lärare och är verkligen jätte tacksam för deras hjälp. Det kan inte bli bättre än så som det redan är.
Elev 2:I min andra skola kännde jag att jag inte kunnde sitta och prata med som jag kan göra här i alternativskolan. Mina lärare som jag har nu kan jag prata om vad som hälst på dom andra skolerna har jag bråkat väldigt mycket men klart det hänt här med i alternativskolan men inte lika allvarligt som på dom andra skolorna.
4. Vad har varit bra/ sämre med din undervisning i alternativskolan?
Elev 1:Det finns nog inget som varit dåligt under tiden som jag har gått i alternativskolan. Där emot så finns det jätte många saker som varit bra och samtidigt roliga. Det som är bra här i alternativskolan är att jag har tillgång till internet på rasterna, att jag även kan ta lite fika eller ligga i soffan och bara vila eller läsa en bok. Det finns som sakt massor med positiva saker här i alternativskolan. Det som jag kan lägga till som är bra är faktiskt att jag trivs här.
Elev 2: Helt ärligt så är det bara en sak som har varit dåligt det är rasterna, att man sitter inne på rasterna man kan inte gå ut och vara med kompisar för det är bara två elever just nu på alternativskolan.
5. Vad har varit bra/sämre med att ha lektioner på hemskolan?
Elev 1: Det som är bra med att ha lektioner på hemskolan är att jag där har tröslöjd, hemkunskap och bild. Bland annat är det ganska skönt att vara där för att jag träffar mina vänner, lärare som jag känner och lite så. En sak till som är bra med att jag har lektioner där, är att jag är inte i alternativskolan bara hela dagarna, liksom att det liteblandat. Utifrån att det är så, så tröttnar man inte på att vara i alternativskolan.
Elev 2: Jag tycker det är bra att ha lektioner på Hemskolan för för jag kan ha dom ämnen där som jag inte kan ha i alternativskolan. Men det jag tycker är dåligt är att jag har rätt svårt att konsentrera mig men det funkar endå just nu och jag har inte många lektioner i helklass.
6. Hur har dina studieprestationer varit?
Elev 1: Vad jag tycker så har jag gjort bra ifrån mig under vår terminen. Jag har presterat bra i alla ämnen, te, X Mtematik, Svenska, So, Hem och Kunskap, Träslöjd, Bild Idrott. Jag är jätte nöjd med mitt arbete. Men jag skulle kunna fixa MVG i många ämnen. Det har varit bra annars. Jag har hunnit göra mycket i alla fall, och är ganska nöjd med mitt arbete.
Elev 2: Jag har hunnit ikapp med dom flästa ämnerna ifrån 5 klass till 9 klass.
7. Upplever du att du har fått vara med och påverka din skolsituation?
Elev 1: Aa, det kan man ju säga att jag har fått påverka min skolsituation på ett bra sätt.
Elev 2: Ja det har jag. Som t.ex att jag har sakt vad jag tycker är bra eller dåligt att jag säger någonting är dåligt har mina lärare sittit sig ner och pratat om det och så försöker vi hitta något som passar mig.
8. Hur har du upplevt att kontaktpersonen har kunnat vara med både i skolan och på fritiden?
Elev 1: Så som jag tycker, så har jag haft det jätte kul att ha kontaktperson både i skolan och på fritiden. Det var jätte kul på lektionerna + att jag hinner gjort rätt mycket under lektionerna samtidigt som jag har haft kul!
Elev 2: Jag tycker det är hur bra som helst det ät ju inte bara jag som behöver hjälp med skolan eller fitiden. Det är rätt skönt samtidigt också för man kan sitta och prata tillsammans om man är ute på stan och käkar eller åker och gör något annat.
9. Vad skulle du vilja ändra på i din nuvarande skolsituation?
Elev 1: Jag har tänkt och funderat! Och utifrån vad jag tycker så så skulle jag faktiskt inte vilja ändra på nåt. Det är bra som det är.
Elev 2: Jag skulle inte vilja ändra på någonting just nu. Jag tycker det är bra som det är förutom att det hade varit roligare att göra något kul på rasterna förutom att sitta vid datorn hela tiden kanske fixa ett biljardbord eller något liknande.
10. Har du några råd att ge till dem som beslutar om skolverksamheten?
Elev 1:Jag har inte så mycket att säga, tyvärr. Men det enda som jag vill säga och skulle vilja att det blir så är det att ni skaffar fler såna skolor som alternativskolan. Att flera ungdomar som har det svårt med familjen, skolan eller kompisar. Att dom ska få en möjlighet till att få en bra framtid, att dom får bra arbetsplats under skoltiden som dom har. Att dom får den hjälpen dom behöver under skoltiden. Så mitt råd till skolverksamheten är att ni tar hänsyn till detta, att ni tänker på dom ungdommar som har det svårt, och att ni hjälper dom.
Elev 2: Det är bra att jobba så här som jag gör man lär sig betydligt bättre man kan sitta lugn och ro och jobba. Jag tycker man ska börja starta fler såna här skolor. Och så sitter man och pratar hur det går om det går bra eller dåligt. Det finns elever som går i en vanlig klass som behöver Hjälp att konsentrera sig därför är det bra med såna skolor som den här.
11. Är det något annat som du vill kommentera?
Elev 1: Jag hoppas att detta kommer att gå vidare. Och jag hoppas att det kommer att öppnas mera såna grupper som gruppen. För detta är värsta möjligheten till att klara av skolan, och för att kunna se poseitiva saker i sitt liv
Elev 2: Nej.
Vi har möjlighet att komma till Er kommun för att presentera projektet.
Boka in en träff med 5i12
Det är aldrig för sent att hitta nya vägar till förändring.
Följande 11 frågor besvarades skriftligt av två elever i slutet av vårterminen 2009. Elevernas svar är autentiskt återgivna:
1. Beskriv din skolsituation innan du började i gruppen.
Elev 1: När jag gick på min gamla skola så gick det ganska dåligt för mig. Jag skolkade cirka 75 % av lektionerna, kom försent varje morgon osv.
Elev 2: Det har alltid varit strulit för mig i skolan sen 5 klass. Jag blev av stängd av flera skolor för dom klara inte av mig på grund av olika saker.
2. Vilka förväntningar hade du på alternativskolan?
Elev 1: Rektorn på min gamla skola bestämde ett möte med min mamma och några andra lärare. På detta mötet så fick jag välja mellan två olika saker, antingen skulle jag stanna kvar på alternativskolan och börja sköta mig, eller så skulle jag få kontaktperson och skulle börja i alternativskolan. Det tog inte lång tid innan jag bestämde mig. Mitt val var att börja i alternativskolan och få en kontaktperson. Jag förväntade mig inte mycket. Jag trodde att det skulle bli samma sak som det var i min gamla skola.
Elev 2: Först trodde jag att det skulle gå åt skogen när jag började i alternativskolan. Men sen efter ett tag började gå bra för mig. Jag jobbade på lektionerna vilket jag inte gjort förut och jag kan konsentrera mig mycket bätre för jag sitter själv med en lärare i skolan.
3. Vad har det varit för skillnader på alternativskolan jämfört med den skola du gick i innan?
Elev 1: Skillnaden är att jag börjat om på nytt. Både skolan och livet. Jag har skött mera och mera, jag har gjort bra ifån när det gäller lektioner. Jag sköter mig mer på fritiden, har bättre vänner än vad jag hade förut. Det viktigaste förändringen som har hänt är att jag faktiskt har det roligt under min skoldag. Att jag tycker om mitt skolverksamhet. Jag har börjat leva livet helt enkelt. Jag är jätte nöjd med min skolsituation. Jag är jätte nöjd med mina lärare och är verkligen jätte tacksam för deras hjälp. Det kan inte bli bättre än så som det redan är.
Elev 2:I min andra skola kännde jag att jag inte kunnde sitta och prata med som jag kan göra här i alternativskolan. Mina lärare som jag har nu kan jag prata om vad som hälst på dom andra skolerna har jag bråkat väldigt mycket men klart det hänt här med i alternativskolan men inte lika allvarligt som på dom andra skolorna.
4. Vad har varit bra/ sämre med din undervisning i alternativskolan?
Elev 1:Det finns nog inget som varit dåligt under tiden som jag har gått i alternativskolan. Där emot så finns det jätte många saker som varit bra och samtidigt roliga. Det som är bra här i alternativskolan är att jag har tillgång till internet på rasterna, att jag även kan ta lite fika eller ligga i soffan och bara vila eller läsa en bok. Det finns som sakt massor med positiva saker här i alternativskolan. Det som jag kan lägga till som är bra är faktiskt att jag trivs här.
Elev 2: Helt ärligt så är det bara en sak som har varit dåligt det är rasterna, att man sitter inne på rasterna man kan inte gå ut och vara med kompisar för det är bara två elever just nu på alternativskolan.
5. Vad har varit bra/sämre med att ha lektioner på hemskolan?
Elev 1: Det som är bra med att ha lektioner på hemskolan är att jag där har tröslöjd, hemkunskap och bild. Bland annat är det ganska skönt att vara där för att jag träffar mina vänner, lärare som jag känner och lite så. En sak till som är bra med att jag har lektioner där, är att jag är inte i alternativskolan bara hela dagarna, liksom att det liteblandat. Utifrån att det är så, så tröttnar man inte på att vara i alternativskolan.
Elev 2: Jag tycker det är bra att ha lektioner på Hemskolan för för jag kan ha dom ämnen där som jag inte kan ha i alternativskolan. Men det jag tycker är dåligt är att jag har rätt svårt att konsentrera mig men det funkar endå just nu och jag har inte många lektioner i helklass.
6. Hur har dina studieprestationer varit?
Elev 1: Vad jag tycker så har jag gjort bra ifrån mig under vår terminen. Jag har presterat bra i alla ämnen, te, X Mtematik, Svenska, So, Hem och Kunskap, Träslöjd, Bild Idrott. Jag är jätte nöjd med mitt arbete. Men jag skulle kunna fixa MVG i många ämnen. Det har varit bra annars. Jag har hunnit göra mycket i alla fall, och är ganska nöjd med mitt arbete.
Elev 2: Jag har hunnit ikapp med dom flästa ämnerna ifrån 5 klass till 9 klass.
7. Upplever du att du har fått vara med och påverka din skolsituation?
Elev 1: Aa, det kan man ju säga att jag har fått påverka min skolsituation på ett bra sätt.
Elev 2: Ja det har jag. Som t.ex att jag har sakt vad jag tycker är bra eller dåligt att jag säger någonting är dåligt har mina lärare sittit sig ner och pratat om det och så försöker vi hitta något som passar mig.
8. Hur har du upplevt att kontaktpersonen har kunnat vara med både i skolan och på fritiden?
Elev 1: Så som jag tycker, så har jag haft det jätte kul att ha kontaktperson både i skolan och på fritiden. Det var jätte kul på lektionerna + att jag hinner gjort rätt mycket under lektionerna samtidigt som jag har haft kul!
Elev 2: Jag tycker det är hur bra som helst det ät ju inte bara jag som behöver hjälp med skolan eller fitiden. Det är rätt skönt samtidigt också för man kan sitta och prata tillsammans om man är ute på stan och käkar eller åker och gör något annat.
9. Vad skulle du vilja ändra på i din nuvarande skolsituation?
Elev 1: Jag har tänkt och funderat! Och utifrån vad jag tycker så så skulle jag faktiskt inte vilja ändra på nåt. Det är bra som det är.
Elev 2: Jag skulle inte vilja ändra på någonting just nu. Jag tycker det är bra som det är förutom att det hade varit roligare att göra något kul på rasterna förutom att sitta vid datorn hela tiden kanske fixa ett biljardbord eller något liknande.
10. Har du några råd att ge till dem som beslutar om skolverksamheten?
Elev 1:Jag har inte så mycket att säga, tyvärr. Men det enda som jag vill säga och skulle vilja att det blir så är det att ni skaffar fler såna skolor som alternativskolan. Att flera ungdomar som har det svårt med familjen, skolan eller kompisar. Att dom ska få en möjlighet till att få en bra framtid, att dom får bra arbetsplats under skoltiden som dom har. Att dom får den hjälpen dom behöver under skoltiden. Så mitt råd till skolverksamheten är att ni tar hänsyn till detta, att ni tänker på dom ungdommar som har det svårt, och att ni hjälper dom.
Elev 2: Det är bra att jobba så här som jag gör man lär sig betydligt bättre man kan sitta lugn och ro och jobba. Jag tycker man ska börja starta fler såna här skolor. Och så sitter man och pratar hur det går om det går bra eller dåligt. Det finns elever som går i en vanlig klass som behöver Hjälp att konsentrera sig därför är det bra med såna skolor som den här.
11. Är det något annat som du vill kommentera?
Elev 1: Jag hoppas att detta kommer att gå vidare. Och jag hoppas att det kommer att öppnas mera såna grupper som gruppen. För detta är värsta möjligheten till att klara av skolan, och för att kunna se poseitiva saker i sitt liv
Elev 2: Nej.
Vi har möjlighet att komma till Er kommun för att presentera projektet.
Boka in en träff med 5i12
Det är aldrig för sent att hitta nya vägar till förändring.